fallet.

för dom inte vet det så är jag världens klantigaste människa. på vägen från förfesten ramlade jag i emmas trapp, kanske tio trappsteg? kändes som jag var med i film eller nåt. Blev rejält chockad och fick rätt ont men inte "akuten-ont". jocke satt och vred och vred men nej, foten var inte bruten. :) Jag struntade i att jag hade ont vid tillfället och ville bara ut till alla andra. Haltandes med hjälp av Anna och Sanna (tack) kom jag in på hugo och tänkte knappt på det under resten av kvällen.

Igår, söndag insåg jag hur ont jag hade. Jag kunde inte stödja på min fot och benet värkte ordentligt, gör fortfarande iofs :/ Kramp från rumpan och neråt i låret, svullen runt foten och ett blåmärke på ungefär 20 cm på låret. Aja, jag är van. Får ta sig jeans försiktigt bara :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0